Den 15 Augusti reste vi kl. 15.20 från Oskarshamn mot Skavsta flygplats i Nyköping. På flygplatsen mötte vi Rickard och Karin med barnen. Kl. 21.15 lyfte planet och vi lämnade svensk jord för att senare landa i det 42 grader varma Pakistan! Pastor Inayet Munawar som leder arbetet gav oss ett varmt och hjärtligt mottagande. Vi reste några timmar genom landet och jag fick uppleva landskapet; ett myller av ris och majsfält, bufflar, kreatur, vandrande människor, cyklister, motorcyklar och lastbilar. Väl framme i Inayets hem fick vi mat och logi. Några timmar senare bar det iväg till kampanjens första kvällsmöte. När vi kom fram till kampanjplatsen avfyrade de när vi tågade igenom folkmassan fyrverkeri på vardera sidan av oss. Kvinnorna kastade rosenblad över oss! Mötet varade i 4,5 timme och innehöll mycket lovsång, höga rop och talkörer som på ett härligt scoutläger! Men där fanns också en stark och helig atmosfär. Rickard predikade för ca 1000 personer och ungefär 300 sökte frälsning! 20 kom också fram och vittnade om helande – vilken kväll jag har har fått uppleva! Gud är mäktig att göra under! Halleluja! Kl. 01.30 blev det läggdags.

Efter en god, men kort sömn satte vi oss till bords för att inta den pakistanska frukosten. Pannkaks liknande bröd till ett glas vatten! Sedan reste Bosse och Geir till kampanj platsen för att hålla uppföljnings seminarium med de nyfrälsta. Elisabet och jag reste med Rickard till den ”skola” som han har startat för slavbarn ute i ett tegelbruk. Väl framme möttes vi av c:a 40 barn som satt på marken och som hade klätt upp sig fint och gav oss små blomsterbuketter medan de ropade” Welcome to us!” Därefter sjön de sånger, räknade och läste högt ur böcker, och allt på engelska! De var så glada och förväntansfulla. Vi berättade för dem om Jesus och bad för olika skolbarn med sjukdomar. Lärarna Sofia och Shanaz visade stolt upp allt som dessa fattiga barn nu kunde. De två kvinnorna erhåller idag månadslön från den norska stiftelsen ”Beates hem”. Vi gav varje barn ett kuvert med 100 rupies som en gåva och uppmuntran. Därefter togs vi med till en tomt som läraren Shanaz ville köpa in för att kunna bygga en enkel skolbyggnad åt barnen. Idag sitter de under öppen himmel. Vi hade med oss insamlade medel som kommer att räcka för inköp av tomten. Det var roligt att kunna bidraga från den svenska välfärden med något som de behöver. Shanaz berättade med entusiasm om att skolbyggnaden på kvällarna också kommer att få tjänstgöra som en samlingssal för församlingen. Efter detta reste vi till en av de pakistanska pastorerna som Gå ut mission höll kampanj hos under 2004. När vi kom fram visade det sig att hans far hade dött och att man hade sorgehus i hemmet. I ett rum var fullt med kvinnor och i ett annat rum satt männen. Vi gick in och bad för familjen samt överlämnade en svensk glasskål till familjen.

Sedan var det dags för kampanjens andra kvällsmöte. Det strömmade in folk på kampanjområdet. Det rådde en stark förväntan. Rickard predikade om den lame vid sköna porten och hundratals gensvarade på inbjudan till frälsning. Flera riktigt gamla människor sökte frälsning. Några kunde inte gå själva, men frälsta ville de bli! De ropade ut frälsningsbönen ord för ord efter Rickard och räckte upp sina händer mot himmelen för att ta emot den Helige Ande - Halleluja! Många vittnade om helande. En blind kvinna med nästan helt insjunkna ögonhålor kunde nu se och räknade högt fingrarna som Elisabet fem meter bort höll upp i luften! En annan blind kvinna kunde inför folkmassan gripa tag i Rickards näsa! Gud helade ryggar, magar, knän, leder, blodsjukdomar på unga och äldre. De stod på estraden med oss och vittnade med glädje om sina mirakel. Vilket mäktigt möte! Omtumlade, glada och tacksamma åkte vi hem. Plötsligt blir Inayet så gripen i bilen och börjar gråtande ropa högt till Gud i förbön för mitt barnbarn, Rickards och Karins lille funktionshindrade pojke, Lukas. Vi blir alla gripna över vilken nöd Gud kan lägga på de troendes hjärta för varandra, över hela jorden. När sedan den muslimska Taxichauffören Muhammed får veta varför Inayet bad så kraftigt vill han också ha förbön. Rickard som sitter bakom chauffören med ryggen vänd emot honom lägger då sin hand, bakåt uppe på Muhammeds huvud och ber för chaufförens frälsning medan vi susar fram i den kaotiska trafiken. Gud är där. Vi är i säng kl. 02.00

Tidigt nästa dag reser Bosse trofast ut till ännu ett uppföljningsmöte medan Rickard och Inayet styr med bankärenden. Jag skall vittna på kvällens kampanjmöte och sitter kvar hemma för att förbereda mig. När kvällen kommer är vi spända och sitter i husets entré och väntar på vår chaufför Muhammed och livvakten som alltid är med oss. Plötsligt kommer livvakten in med en vild uppsyn och ber om lov att få släppa in Muhammed. Muhammed kommer in och berättar att han igår kväll när vi reste hem tog emot Jesus och blev frälst! Utöver det så var han svårt angripen av cancer och önskar nu förbön. Över hela kroppen hade han knölar under huden. Vi ber för Muhammed och lägger också händerna på en näsduk som han får med sig. Mötet pågår för fullt när vi kommer fram och det strömmar till människor hela tiden. Människor viftar med händerna, ropar Halleluja och Jesus, så det ekar mellan husen i den varma natten. Under fullmånens klara sken får jag vittna för drygt 3000 människor och det är helt stilla. Tydligt känner jag att Gud är närvarande så att jag får förmedla vetskapen att Gud älskar och förlåter dem! Rickard tolkar simultant från svenska till engelska åt Inayet, och Inayet tolkar till det pakistanska språket: Urdu. Jag upplever att budskapet når människorna. När jag är färdig berättar Bosse för mig hur två högt uppsatta mullor (muslimska präster) från Faisalabad har kommit in och sitter långt fram och lyssnar intensivt. Geir predikade om den förlorade sonen och senare när Rickard gör inbjudan till frälsning så kommer mullorna fram och en lång rad utav hundratals människor strömmar också denna kväll fram för att ta emot frälsning, det går inte att räkna alla! Tack Jesus! Under helande bönen kan vi märka att folket nu själva är med och ropar högt till Jesus i bön. Demoner manifesterar sig i besatta människor, men de blir befriade av kraften i Jesu namn. När vi sätter oss i bilen möter vi taxichaufför Muhammed som strålar i hela ansiktet. Han har blivit helad från sin cancer, knölarna blir mindre! Väl hemkomna är jag helt överväldigad. Denna missionsresa i Pakistan är som att ha sett Jesus gå på jorden igen! Vi släcker ljuset 02.30 och försöker att somna.

Fjärde dagen reser vi med Bosse och Geir till uppföljningsmötet. Bosse undervisar dem grundligt om att inte skämmas för evangeliet som är Guds kraft till frälsning. Geir ger en stark appell och några människor söker även i denna samling frälsning. Vi ber för de sjuka och en dövstum flicka börjar för första gången att säga några ljud. Hon skrattar med hela ansiktet och visar oss att hon aldrig har kunnat höra tidigare. Efter några timmar blev det sedan tid för det fjärde kvällsmötet och då hade Inayets söner utökat kampanjplatsen. Drygt 4000 människor hade samlats. Från taxin såg jag hur de bar in sjuka och handikappade människor som de sedan fick pressa ner i folkmängden. På flera ställen såg vi människor i rullstolar. Atmosfären känns råare än tidigare kvällar. En bit ut i mötet kom plötsligt nationens justitieminister på besök. Han har tio dystra livvakter med sig, tungt beväpnade med k-pistar. Ministern håller ett litet tal och sedan går Rickard fram och lägger sina händer på honom och ber för honom och landet. Tänk att vår kampanj får nå ända in in i den pakistanska regeringen! Ministern lämnar sedan området och Rickard predikar om ljuset som har övervunnit mörkret. Det är en tuff predikan som gör det klart vad som är mörker och att Jesus – världens ljus, har övervunnit mörkret! Halleluja! Många, många söker frälsning! De väller fram från alla kanter. En skog av händer lyfts vid helande bönen, så många, många har blivit helade. Vittnesbörden verkar inte ta slut. Jesus vinner jämt!

På vägen hem i taxin var det plötsligt Muhammeds tur att börja ropa högt: -I Jesu namn, I Jesu namn! Han var nämligen helt förtvivlad över att hans familj nu hade vänt sig helt mot honom. Frun och svärföräldrarna ville kasta ut honom ur hans eget hem. Vi ropar allihop till Jesus om hjälp. Tänk, Muhammed blev frälst för tre dagar sedan, helad från sin dödliga sjukdom för två dagar sedan och nu får han uppleva förföljelsen på grund av Kristus… Femte och sista dagen i Pakistan höll Bosse på nytt uppföljningsmöte för de nyfrälsta. Temat var evangelisation. På kvällen var det drygt 5200 samlade på kampanjplatsen och hela atmosfären var laddad med segervisshet! Det är sådan glädje i folket. Soffbordet framför oss blir helt täckt av ett berg med rosor som små flickor springer fram och förmedlar till oss. Rickard predikar om synderskan i Simons hus. Under predikan blir det plötsligt stor oro längst bak i folkhopen och flera hundra började irra omkring för att få se vad som hade hänt. En besatt hade sprungit rakt ut från mötet och orsakat en trafik olycka! Rickard fick avbryta predikan flera gånger för att tygla folkhopen. Men vid frälsningsinbjudan strömmar folk fram till scenen. En kvinna längst fram skriker häftigt. Jag hör direkt att det är en demon som manifesterar sig. Rickard befaller demonen att fara ut och kvinnan tystnar och slappnar av. Det var starkt att få se befrielsen äga rum. Estraden blir snart full med människor som vittnar om sina helanden. Lama går, polioskadade barn kan gå och stumma börjar tala! Kl. 03.15 reser vi i minibussen mot Lahores flygplats.

Jag har denna vecka fått vara i sammanhang som så mycket påminde om det som evangelierna berättar om när Jesus gick på jorden. När vi nu efteråt ha fått veta att Inayet och hans team av pastorer har kunnat bilda 8 nya församlingar i området känns glädjen total. Uppföljningen är ju den viktiga biten. 2751 människor registrerades som frälsnings sökande! 132 personer vittnade inför folkskaran om sitt helande. Jesus segrar – Men kampen är slitsam och vi måste bli fler som är med och deltar på olika sätt i utbredandet av missionen. Alla intryck och upplevelser har gett mig en ännu större förståelse och vilja att satsa på Gå ut missions arbete i världen. Käre läsare av detta brev, var med och hjälp missionen vidare med Septembermånads kampanj, där Jonas Andersson är tillbaka i Pakistan för en ännu större satsning! Dina gåvor och förböner behövs verkligen just nu! Gud välsigne Dig!

Hälsningar,

Ulla Carlsson och Gå ut mission