|
När vi kom till Dasowa var det skördetid ute
på fälten. På dagarna var folket ute
för att bärga in skörden och på
kvällarna gick de på möten för
att få sina själar bärgade för
evigheten. Det fanns en liten oro att inte så
mycket folk skulle komma på kampanjen eftersom
man hade arbetat hårt hela dagen. Men så
blev inte fallet, kampanjen blev en stor festlighet
för hela samhället och drog till sig invånarna.
Det var en härlig och stämningsfull
atmosfär på mötena. Lovsångskören
lyckades verkligen dra med sig hela folkskaran i sina
sånger med handklappning, viftande händer
och hallelujarop. Guds ande verkade i lovsången
och proklamationerna så att de onda andarna manifesterade
sig.
Varje kväll efter predikan fylldes
platsen framför scenen av hundratals frälsningssökande
män och kvinnor. Under helandebönen var det
nästan som om Gud lät mirakler regna från
himlen. Så många vittnesbörd om helande
tror jag inte att jag upplevt tidigare på någon
kampanj. Bara den sista kvällen kom 38 personer
fram för att berätta om hur Gud just vidrört
dem. Flera blev befriade från onda andar. En kväll
under förbönen började en man skaka i
hela kroppen och ge ifrån sig en massa konstiga
läten. Personerna bredvid försökte lugna
ner honom men lyckades inte - men däremot så
lyckades Jesus. Bara några minuter senare stod
nämligen samma man på scenen och fullkomligt
strålade ut glädje och harmoni. Han berättade
om hur han varit styrd och bunden av en demon i hela
femton år, men hur han nu under några få
sekunder blivit helt löst och befriad.
Jag har sällan skådat en så
total förvandling av en människa. Vilken fantastisk
Jesus vi har! Inte nog med det, utan nästan samtidigt
så kommer en kvinna instormande med håret
fladdrande, hon skriker och väsnas medan flera
män försöker hålla fast henne.
Efter en stunds förbön så är också
hon uppe på estraden och berättar om hur
demonerna har lämnat henne.
Jesus är alltid trofast och visar sin kraft när
vi troget förkunnar hans evangelium för de
onådda. Jag är övertygad om att orsaken
till att det sker så mycket mirakel på våra
möten i Pakistan beror på människors
aktiva tro, och ibland till synes desperata troshandlingar.
Ett exempel på detta var en kvinna vars baby legat
på sjukhus i två veckor med över 40
graders feber. Läkarna hade inte kunnat hittat
orsaken till febern. När mamman nu fick höra
om kampanjmötena bad hon läkarna om tillåtelse
att få ta ut sitt barn från sjukhuset och
ta henne till ett av mötena. Läkarna var inte
glada över det men tillät henne göra
det med villkoret att det skedde på mammans ansvar.
När mamman var på väg till mötet
med babyn upplevde hon hur en orm visade sig för
henne och viskar: ”Vad du än gör, gå
inte med ditt barn till mötet!” Mamman blev
då skrämd och visste inte vad hon ska ta
sig till. Men hon fattade mod och fortsatte till kampanjplatsen.
Under det att mötet pågår så
sjunker babyns temperatur och till slut är febern
helt borta. Till den kvinnan skulle Jesus ha sagt: ”Din
tro har gjort ditt barn friskt.”
En ung man som bodde cirka 40 mil från Dasowa
fick höra av sina släktingar om den planerade
kampanjen. Mannen hade haft migrän i 15 år
och beslutade sig därför att göra den
långa resan – för att om möjligt
bli fri ifrån sin plågande huvudvärk.
På ett av mötena försvann migränen.
Jesus gjorde inte mannen besviken utan han fick uppleva
sitt helande och resan var värd sitt pris.
Människornas hunger och desperation
efter ett gudomligt vidrörande blev uppenbart även
den femte och sista kvällen. Det var en härlig
feststämning – och det skulle bli den stora
finalen på en lyckad kampanj. Men i det ögonblicket
när vi anlände till kampanjplatsen så
började det plötsligt ösregna. Vinden
piskade och regnet formligen öste ner. Våra
pakistanska dräkter som vi hade fått uppsydda
till sista kvällen blev helt genomvåta på
bara några få minuter. Medan vi stod kvar
och bad att regnet ska sluta så ropade folket
i främre raderna i talkörer: Halleluja, halleluja,
så mycket de bara orkade – de verkade inte
låta sig nedslås av regnet. Men fler och
fler lämnade platsen för att söka skydd
och efter en stund slogs ljudet av och efter det så
slocknade också allt ljus. Tyvärr så
var det omöjligt att genomföra det sista mötet.
Efteråt fick vi berättat för oss att
folket hade stått kvar i ösregnet i ytterliggare
30 min. Muslimer hade bönat och bett i ren desperation
om att få förbön eftersom det var den
sista kvällen!
Kära understödjare. Jag vill att du ska förstå
vikten och betydelsen av ditt stöd till dessa kampanjer.
Människors liv blir förvandlade! Under de
fyra kvällarna i Dasowa fyllde 1818 personer i
uppföljningskort som ett tecken på att de
blivit frälsta! Sammanlagt vittnade fler än
100 personer om helande under dessa fyra kvällar.
När vi kom till Dasowa fanns en protestantisk församling.
De hade under varje vecka en längre tid bett om
väckelse och att något skulle ske så
att Guds rike kunde bryta fram där de bodde. Under
andra seminariedagen efter det att vi var färdiga
med undervisningen går församlingens pastor
fram och ber om att få tala: ”Jag tror att
den väckelse vi bett om har börjat dessa dagar.
Inte kunde jag ens drömma om att vi någonsin
skulle få besök av utländska förkunnare
i vårt lilla samhälle. Det här måste
vara bönesvaret på det som vi så länge
bett om.” Käre vän! Tack vare Din hjälp
fick vi nåden att vara bönesvaret för
denna församlings rop om väckelse. Vi fick
också sträcka oss ut och nå ännu
en onådd plats i Pakistan!
Jag önskar Guds välsignelse över Ditt
liv,
Henrik Thornell
|
